... Idag vart det bestämt att jag skulle åka och vara med på jobbmötet imorgon mellan 8-11. Skulle egentligen ha börjat 15:15 så nu blidde det misann ingen sovmorgon. Får se hur det går att ta sig upp imorgon... För det 1:a så var det typ miljarders år sen man klev upp så tidigt (om man bortser från imorse) För det 2:a så sover jag grymt dåligt när jag sover själv hemma... och för det 3:e... jag måste ensam "slåss" emot katterna inatt! *iik*

Jaja... blir väl till att krypa ner under täcket strax så att jag får mig några timmars sömn! :)

Nattis på er...

Gäsp... Klockan har nyss passerat 8:30 och jag har varit vaken i snart 3 timmar... på min lediga dag!

Henke kom in och pussade mig hejdå i sängen imorse och gick sen ner för att vänta på taxin som var några minuter försenad... men så fick jag panik... slet åt mig ett par byxor och en tröja och rusade nedför trapporna och slängde mig omkring hans hals och pussade honom hårt precis när taxin stannade utanför porten! Aldrig kännt så tidigare men det var nästan som om jag fick en panikattack! Gick upp i lägenheten igen... satte mig i sängen... och så kom tårarna... helt okontrollerbart och det var knappt jag fick nån luft... å så satt jag nån timme. 1000tals tankar flög runt i mitt huvud men det som fick mig att må mest dåligt var tanken på hur resten av graviditeten samt förlossningen skulle bli om det skulle hända Henke något...

Nu kanske vissa tycker jag är helt knäpp men har blivit skrämmande känslig nu när jag är gravid och drömmer nästan varje natt mardrömmar om att bli lämnad ensam. Sen är jag juh som sagt ruskigt flygrädd och då föreställer jag mig alltid det värsta när nån i min närhet ska resa bort.

Hade varit betydligt lättare om jag visste att Henke skulle åka med ett flyg nonstop till Danmark men nu ska han först till Arlanda... sen till Danmark och sen vidare till Ålborg... dvs 3 plan ner... 3 plan hem... 6 landningar... 6 starter!

Hade precis lyckats torka bort dom sista tårarna för ett tag sen men så ringde Henke precis för att meddela att allt gått bra och att han nu var på Arlanda och väntade på att få gå ombord på flyget till Damnark! Å så kom tårarna igen... denna gång pga lite lättnad men även så finns rädslan kvar. :(

Tur att jag är ledig idag så att jag får pyssla lite här hemma och försöka tänka på annat...